Jonas Falck
F O T O G R A F I
meny
P y r e n é e r n a
VÄLJ BILDSPEL BLAND UNDERGRUPPERNA HÄR
ELLER TA DEL OM RESMÅLET NEDAN
Pyrenéerna, Spanien
Bergskedjan Pyrenéerna sträcker sig på gränsen mellan Frankrike och Spanien och över det lilla furstendömet Andorra. När jag sökte mig hit till Spaniens östliga del i Katalonien i april 2023 var det främst för att på närmare håll fotografera de fyra gamarna gåsgam, grågam, lammgam och smutsgam.
Första målet var Casa Leonardo. Ett mysigt hotell i byn Senterada. Här skulle vi stanna två nätter för att fotografera gamarna.
Såväl grågam som lammgam har varit utsatt för förgiftning och förföljelse. På många håll är de på tillbakagång men stödprojekt och utfodring ha lett till att dessa arter på senare tid hämtat sig något i Europa. Det är genom dessa stödprojekt vi här nu också får möjlighet att fotografera dessa magnifika fåglar från de gömslen de hyr ut och samtidigt får in pengar till stödprojektet.
Vy från vårat gömsle i reservatet Boumort, På stenen står en grågam, Aegypius monachus.
Przewalskis häst kom gående upp för berget.
Till vår förvåning och glädje kom en mindre gupp Przewalskis häst upp för berget till oss. Hit kom de för att dricka få i sig kalk och inte minst ägna tid åt att klia av de sista av vinterpälsen mot sina favoritstenar.
Den sista vilda populationen av denna urhäst dog ut på 1960-talet och genom avelsprojekt från 31 individer har man sedan 1945 lyckats bevara denna häst i djurparker och för att åter introducera i det vilda. Ett litet steg i ett gigantiskt arbete att ställa till rätta. Se fler bilder på hästarna här.
Skönt att klia sig mot stenen.
En adult lammgam, Gypaetus barbatus sveper in framför den vackra dalgången.
Den andra dagen sitter jag med mina gömslekompisar närmare byn och med en fantastisk vy ut över bergen framför oss och närmast oss en gräsklädd plattå på var utfodringen skedde och korpar, gamar och glador drog in.
Redan 1993 på en vandring upp för Kilimanjaro i Tanzania fick jag se den mäktiga lammgamen. Då dök den överraskande upp bakom mig och seglade ut från bergssluttningen.
Nu i Spanien var jag mer beredd och såg verkligen fram mot att återse denna magnifika och säregna fågel.
Lammgamen har specialiserat sig på att tillgodogöra sig den näringsrika benmärgen och sväljer ofta kadavrens ben hela.
En lammgam flyger iväg med ett lämpligt ben.
Till matningen lockas förstås en rad andra besökare. Inte minst kråkfåglar som skata, kråka kaja och korp.
Svartkråkan har en central till sydvästlig europeisk utbredning medan utbredningen för vår grå kråka från norr till söder omringar den svartas utbredning och sträcker sig sedan österut.
Två på varandra arga skator.
Svartkråka, Corvus corone.
Svartkråkan behandlas numera av vissa auktoriteter som en god art medan till exempel Birdlife Sverige även fortsatt betraktar den som en underart till kråkan.
Från Senterada förflyttar vi oss något bort från bergen, söderut och bor två nätter i den lilla byn Montsonis. Gamarna lämnade vi bakom oss och här blev det delvis andra motiv att fotografera.
Utanför bägge byarna, kunde vi från våra gömslen studera och fotografera både den bruna och den röda gladan. Så här års finns bägge arterna här medans under vintern den bruna har flyttat söder ut, varav dess latinska namn Milvus migrans.
Gladorna hade en fenomenal teknik att sno åt sig godbitar. Blev de utmanade eller störda så lättade dom på vingarna och flög bort för att återkomma i dykande räder och snabbt roffa åt sig av maten i flykten.
Vid ett tillfälle vågade sig även räven fram.
Där det vankades något ätbart dök även Mickel räv upp.
Men det var mycket mer jag såg och fotograferades bland gamarna och gladorna men också bland en rad andra motiv. Till exempel den fina lilla rödfalken. Gå gärna in på någon av bildspelen för att se mer.
Röd glada, Milvus milvus. Det var ganska gott om både röd och brun glada vid vissa av gömslena.
Jag uppfattade en ganska tydlig storleksskillnad mellan de två gladorna, där den röda gladan var större än den bruna,
Brun glada, Milvus migrans.
VÄLJ BILDSPEL BLAND UNDERGRUPPERNA HÄR